Idag är en slappardag.
Känns som längesen jag hade det, men det är det egentligen inte.
Jag har ändå haft mycket för mig; målat naglarna, städat necessären, provkört farfars bil, samt läst lite ur svenska b-nationella prov-häftet.
Läste precis om en sak jag funderade på häromdagen...

Varför är vi så fixerade vid att hålla på med saker i kyrkan? Känns fruktansvärt onödigt att hålla på att döpas, gifta sig och hålla på när jag inte ens orkat konfimera mig eller på något sätt är särskilt kristen.
Men.. vart ska jag begravas?
Jag frågar mig själv; hur gör man i andra religioner? För jag vet inte om jag är så sugen på att begravas vid kyrkan. Inte för att jag planerar att dö, men ändå. Frågan går ju inte att undvika. Jag skulle hellre vilja begravas eller nåt nånstans där jag mer hör hemma.  Jag måste bara komma på vart jag hör hemma. Om jag kommer på nåt bra ställe får jag återkomma.
En sak är iallafall säker; jag tänker inte gifta mig i kyrkan, jag tänkte inte döpa mina barn i kyrkan, och jag tänker inte stödja att exempelvis mina barn ska sjunga i kyrkan på skolavslutningar. Inte för att jag är emot kristendomen eller något sådant, utan snarare för att jag är oengagerad, jag vet inget om den, och jag tycker bara inte att vi ska födas med en religion.
Var och en borde få välja vilken religion man vill anförtro sig till, själv orkar jag inte bry mig om någon. Men om jag skulle göra det skulle det nog vara buddhismen, som så många andra tänker idag. Inte någon slags extrem-buddhist dock, men lite grann sådär. De har en skön kultur liksom.
Men om man ska få välja religion själv måste dagis, skola och liknande sluta propagera för kristendomen. När jag var liten fick vi lära oss massor med psalmer, vi läste ur bibeln, hade en liten krubba som julpynt, med mera med mera.