Förra helgen var Elin och Fia hos mig och vi skrattade och svettades och hade kul. På fredagen satt vi under Älvsborgsbron och sen drog vi till Pustervik för att se Bring me the fucking riot!

Dagen efter tog vi färjan till stan för det kändes mys


Senare mötte vi först Johannes i parken och sen kom det fler!




När det blev mörkt hamnade vi på en bakgårdsfest som var rätt så awesome

I söndags hann vi gå på megaloppisen i Majorna innan Elin och Fia åkte hem! Solen sken och jag fyndade skor, kastrull, bestick, en rosett och två tallrikar.

Eller kanske hur jag ska säga nåt nu

Jag måste vara tyst

(Och se vad som händer när det bränner till

Som jag och Annika Norlin brukar säga)

Det är som de blickar jag ger bort ibland

De betyder allt och ingenting

Det är konstigt på det viset

Att man kan mena hela världen och bara vakuum på samma gång

För allt jag skriver nu handlar om just det

Och kluvenheten inom mig

Om hur jag håller fast vid sådant

Som jag vill vara fri ifrån

Och om att jag tänker för mycket

Men att jag inte bara kan vara heller

Jag startar upp och lägger aldrig ner

Dessa projekt och jag skapar gråzoner

För så vill jag ha det

Men det är inte alltid rättvist

Sammanfattar. I fredags var jag hos Anna och stökade ner innan vi ramlade runt på Andra Långgatan. I lördags var Jerry och hälsade på i stan, hos Alexandra och Robin. Så först var jag där och sen blev det vin i Annas soffa än en gång.

Sen stod jag och fulade mig i hissen med Robin innan vi hamnade på Jazzhuset och så vidare.

Nästan hela söndagen spenderades i Vasaparken med pizza och spotify-listor, och eftersom det har blivit så satans varmt hängde jag även där en stund igår med. Såhär såg Anna och Johannes ut när de köpt en fotboll för sina sista slantar.

Ikväll sitter jag på balkongen med datorn i knät. Men nu ska jag gå in och titta på Mad men trots att det är skönt att sitta ute fast att klockan är efter nio på kvällen. Snart har halva året gått. Vad ska det bli av det här livet kan man undra. Men jag har tänkt vara glad hela veckan så jag tänker att livet kommer bli bra nu.

Så fort det blev vår

Hela vintern gick jag med jämna steg och

Halkade inte på de hala isarna

Men nu springer jag genom vårregn

Och känner pulsen öka för varje steg

Min hjärna är ett monster

Som skapar mönster i allt jag gjort

Jag framkallar samband mellan årstiderna

Och ritar kurvor över hjärtats slag

Kanske vill jag inte vara lugn

Kanske vill jag bara vara det

Att man är vad man föraktar

En jävla psykopat

Som ler och säger sånt man inte vet om man menar

Men orden betyder ingenting nu

Det är för sent

Jävla psykopater är inte välkomna tillbaks

De kommer alltid vara ensamma för

Kanske vill de ha det så

Eller så kan de inte förstå

Det är som att jag letar efter någonting som inte finns

Runt nästa hörn om och om igen

Jag kommer aldrig vara nöjd

Kommer aldrig klara det här

Kollade Markus Krunegård på Bengans (ja han sitter där borta och sjunger och spelar!). Förresten dör jag av lycka då han kommer till Emmaboda i sommar.

Sprang på Första Långgatan en kväll. På väg från Kellys på väg till Dancin Dingo. Sen flyttade Gurra till Vetlanda.

När jag drog till Anna på fest hade jag på mig mina finaste kläder och mitt största leende

Och på väg till den festen stannade jag ju hos Oskar och målade en tavla med Alexandra och Robin. Som Anna fick av oss.

Veckan efteråt åkte jag och Anna spårvagn till Avenyn och Johanna och stand up

I lördags satt Johanna i min säng och drack en öl och åt naturgodis

Morgonen efter åt vi årets första balkongfrukost

Ännu en dag gick och det blev Valborg och då kom Johan också och tillsammans med Alexandra och Robin åkte vi till Slottsskogen, vidare till Anna, vidare till Sticky Fingers

På Sticky var jag cool bredvid mystiska män samtidigt som Johanna och Johan var creepy


Första maj var satans varm så jag satt i Vasaparken hela dagen och gjorde ingenting. Åt mest pizza och skrattade. Bland annat med Johanna, Anna och Åsa: