Vinterminnen
Snön påminner mig om alla vintrar
Det är bitterljuva tankar om
Snötäckta berg och morgonsol i Småland och Västra Götaland
Jag pekade på Ramberget men tog mig aldrig upp
Första gbg-vintern men inte sista
Jag tänker på Brunnsparken i mörkret
Gick fram och tillbaka innan jag lärde mig hitta
Och då jag snubblade i Örgryte och i Vasa under samma kväll
Jag går så försiktigt nu
I samma skor, som mormor skulle köpa till mig
Min hud var så torr och ibland kan jag känna lukten
Av den lila vätska som gjorde händerna bruna
Senast jag åkte skridskor var på Öland
Jag kunde se bron från mitt fönster om jag ansträngde mig
Nästan detsamma gäller nu
Jag bytte Ölandsbron till Älvsborgsbron
Och kanske åker jag skridskor på Heden i år
Mitt på dagen dygnet runt
Det känns som att jag måste vara stark nu
Sån jävla tur att jag är det då
I dygnet-runt-mörker kan jag låtsas
Att det är mitt på dagen hela tiden
Har inte varit ute i solljus på flera veckor
I år gör det mig inte ledsen
Jag är bara så jävla glad att sommaren tog slut
I år gör det mig inte ledsen
Jag är bara så jävla glad att sommaren tog slut
Förfrysa
Förvånar mig själv med att tänka på hur mycket jag tycker om att sitta i mitt mörka rum med adventsljus tända. Jag trodde aldrig jag skulle säga det. Men jag känner mig lugnare i kroppen nu, än vad jag gjorde under årets ljusa årstid. Mitt hjärta stressade sig igenom sommaren men nu, när det har blivit vinter, tänker jag bara låta mig överleva. På ett bra sätt.
Jag njuter av tystnaden. På ett sätt jag aldrig tidigare lyckats med. Och på samma sätt njuter jag av mörkret. När det var ljust dygnet runt var allt för tydligt. Varenda spricka lystes upp. Men nu väntar jag på att de ska gömmas i snö. Låt kylan förfrysa allt det onda.
Jag njuter av tystnaden. På ett sätt jag aldrig tidigare lyckats med. Och på samma sätt njuter jag av mörkret. När det var ljust dygnet runt var allt för tydligt. Varenda spricka lystes upp. Men nu väntar jag på att de ska gömmas i snö. Låt kylan förfrysa allt det onda.
9 till 5 det gör ont i ögonen, trött lite piggare sen tröttare igen
November visade sig vara ganska så ointressant. Men va skönt. Nu är det december och jag inledde månaden med att sova hela dagen och mest bara befinna sig i sängen. Igår skulle jag ha gått på en Fuck cancer-kväll på Pustervik men det råkade bli dans på Jazzhuset istället. Men va skönt. Första gången jag hade kul där ungefär, man får inte ge upp.
Så är läget. Får ta och återkomma när jag har nåt vettigt att säga.
Så är läget. Får ta och återkomma när jag har nåt vettigt att säga.
