Är en kutryggig själ i en akut ryckig kropp

Tänker att jag skulle skriva nåt här
Men jag vet inte vad det skulle vara

Spenderar kvällen med att lyssna på Laakso
Tänker på att Markus Krunegård ska uppträda på P3 Guld
Och att jag borde gå, jag vill köpa biljetter typ nu

Förresten är det min nya grej att bli vän med den bredvid mig på tåg
Därför är det rätt fint att åka tåg ibland
Mindre fint när det tar flera timmar längre tid än det borde
Men ändå

Återkommer när jag vet vad jag vill säga

Vänta lite till, du är snart där

Det känns lite som jul
Med tända ljus, julmust och clementin
I mörker
Det känns som förra året och alla andra år
Och det är det enda som glädjer mig nu
Men det är inte så lite det
Hjärnan gör mörkret vackert när doften av glögg snart infinner sig

Ögonblick av det senaste året

Jag tänkte på bilder som jag tagit som jag gillar. Jag gick igenom min mapp som sträcker sig nästan exakt ett år bakåt i tiden och fastnade för dessa...
I julas då jag fyllde fönstret av diverse grejer och tittade på jorden långt borta. Som jag gör nu igen. Jag låg i sängen och tittade på tv-serier och kände rastlöshet. Som jag gör nu igen.
Söndagen innan Luciadagen då jag och Fia gick längs ett kallt Norrköping för att ta oss till bussen som skulle ta oss till ett lika kallt Kalmar. Bilar bildade ett luciatåg och spårvagnarna hade tomteluva. Jag undrade "har de det i Göteborg också?" men chansen var inte så stor men jag tyckte den staden var bättre ändå.
Så i mars flyttade jag dit och detta är första bilden mamma tog på mitt nya rum. Trötta som få tog vi oss till hotellet nere i hamnen och åt på restaurangen. Försökte se älven men det var för mörkt. Vi köpte chips och cola nere i den lilla affären och såg melodifestivalen och jag låg helt utslagen på pappas säng innan han körde hem mig till min nya.
Sedan tänker jag på alla dagar och kvällar med knäppekatten. Popsie var den gosigaste katten jag träffat och trots att jag är glad att alla mina kläder inte täcks av ett lager hår så saknar jag henne.
När våren kom gick jag på upptäcksfärd i min del av stan och jag hittade ett berg med utsikt över staden. Jag satt på en sten och lyssnade på podcast samtidigt som jag fotade kranen och Älvsborgsbron. Men jag har inte vart där sen dess.

Så slå nu hjärtat vi fixar det här

Jag var hos Johanna i helgen och tog en ful bild på hennes vägg. Det gjorde jag för den ser ut precis som min vägg så jag kände mig hemma. Hon har till och med en röd taklampa, det är som att komma hem. Och den här helgen kommer hon hem till mig, hur fint är inte det.

Loud like a girl

Den där otroligt fina Klara, som har bloggen Loud like a girl, gör på nåt sätt de mest peppande serierna. För i all deppighet finns också hopp. Se bara dessa rutor som handlar om nionde november:

Och smörj in dig med rubriken, ger bättre skydd mot influensan än samtliga vaccin

Dina städer är pulvriserade så hyr ett rum, ett tomrum, var inte så snål, ett tomrum
Ge av dig själv, ge dig hän, bjud, bjud, ett tomrum
Som alla människor går du miste om tillfället
Finns ingen annan utväg än det överexponerade gömstället

Du skall inte stå bredvid
Jag drömde att vi rymde och allting stämde, allting fick plats
Och inget sikten skymde
Sök upp en plats där drömmen plötsligt börjar slå

Jag har slutat att skilja på verklighet och overklighet
Annars skulle jag inte ha något annat för mig, eller hur
Enligt vissa är det skymning på jorden men alldeles för tidigt för att dö

(Ur bob hunds Det överexoponerade samhället)

We are untouchable, untouchable is something to be

Idag lyssnade jag och Robin på när Mats Jonsson och Liv Strömquist berättade om sina serier på biblioteket. Så himla värt.

På vägen dit blandade min mobil fram tre låtar som tillsammans får mig att tänka på en gammal fantasivärld. Och jag vill berätta vilka låtar det är för de är rätt så olika men när de kommer på rad skapar de mening: Against me! - Walking is still honest, Boxcar Racer - There is, Ras Cricket - Skin. Sen bytte jag till Laakso och nynnade "da da da da da da da dancing queen" istället.

På fredag åker jag till Norrköping för att hänga med Johanna en helg. För det kan man inte göra för mycket.

We read one hundred years of solitude, I see one coming now

I deal with silence better than anyone
I've spent my whole life trying

/Säkert!

Vad tittar vi på?

Ett ljus i fönstret, bredvid en hög av mediciner mot feber, för att matcha de hundra på kyrkogården. Och så ser vi på jorden förstås. Som skymtas där borta men inte för långt bort för att man ändå ska känna sig hemma.

Alla helgons dag

Novemberlördagseftermiddag
Den sista solen genom molnen över kyrkan
Bilarna som kör förbi gravstenar väcker de döda till liv
För bara ikväll lyser vartenda ljus och det är tur att det inte regnar
Det är som om det vore bestämt
Vädergudarnas almanacka: "Uppehåll på Allhelgona"

Jag fick en gratis muffin till min chai latte idag och jag tänker
"Det är som om Espresso House bryr sig om mig"
Men det är väl precis vad de vill få mig att tro
Men idag är det så
Det är det snällaste idag så jag är kär i dem nu

En kille på bussen, våra blickar möts
"Ska vi bli ihop?"
Ja vi kan väl ge det en chans
Jag har inget bättre för mig och
Du är söt och jag är så ensam
Men först måste du säga hej till mig för
Jag kommer aldrig säga hej till dig
Jag orkar inte mer

Jag orkar inte
Upprepa vintern en gång till
Bli aldrig som förr
Jag ska ju förnya mig och
Läsa Prins Charles Känsla igen och vara så jävla stark
Men jag kommer aldrig orka det
Jag måste vara ensam nu

Solen är nästan borta nu jag
Hoppas den återvänder imorgon
Jag spenderar inga kvällar på balkongen längre
Jag tänder ett ljus och tänker på vänner runtom i världen
Döda som levande
Och hoppas mannen i trapphuset försvunnit nu

Loving you was crazy shit


Förändringar

Jag tänker på
Hur livet förändras från en dag till en annan
Som när någon säger "Jag vill inte vara ihop längre" eller
Kanske dör istället eller
När man byter till vintertid och vill säga "Jag är kär i dig" men gör inte det och
Ett år senare skrattar åt det och hur liten världen är
Jag tänker på
Att det är tur att livet förändras

Det kanske kommer med mörkret

Tänker att jag borde skriva ett blogginlägg. För jag har legat under filtar i feber hela dagen och även om det är skönt så är det jobbigt improduktivt. Och min produktivitet är ovanligt låg för tillfället, men det finns något positivt med det för det tyder på nån slags positivitet, eller iallafall likgiltighet, till livet som jag tar vara på.

Tänker att jag annars tänker för mycket och att jag inte orkar göra det nu. Det kanske kommer med mörkret. Som kommer tidigare och tidigare varje dag. Jag ska försöka behålla förståndet så länge det går.

RSS 2.0