Jag har ingenting
Jag har tiden men
Jag har ingenting
Jag är tom i känslor
Allting har jag redan sagt
Jag är tömd på väsentligheter
Min hjärna går på automatik
Jag är en robot bland propaganda
Som jag själv skapat
Jag har en istid, en dvala, framför mig
Fem månader minst
Av mig gömd i mig själv
Tills jag svämmar över
Men nån gång måste man göra det
Spelar musik, Passenger seat
Med mig som huvudperson I alla draman, tragedier
Som andra berättar om
Mitt tomma hjärta, hjärna
Jag vet inte hur man håller isär dem
Lär mig, lär mig!
Jag kan vara en lärling
Så länge jag får vara utvilad också
Men det är inte lätt
När mörkret jagar
Våra vilsna själar i hösten, vintern
Med mössan på
Försöker jag hålla huvudet i styr
Så tankarna kan bli konkreta
Men man måste vara skärpt
För att lyckas med det
Den röda tråden försvann för längesen