Nyårsnatten

Jag ropade Gott nytt år!
Och jag menade det
Inget kunde förstöra för mig nu
Som den starka flicka jag var
Startade jag året
Utan löften men med flera kilo hopp
(Som jag kom att behöva)

Lyckan var att
Vara med alla de vänner jag var med då
Och se fram emot att träffa fler
Lyckan var den alkohol jag förtärt
Men lyckan var på riktigt också

Snön föll ner från taket
Men jag märkte ingenting
Och först morgonen efter såg jag landskapet runtom
Det var vackert där jag var
Men kunde bli ännu vackrare dit jag skulle
2011 hade precis börjar

Försökt att glömma

Allt vi gjort har du glömt
Allt vi gjort har jag drömt
Du drömmer ingenting
Och jag glömmer aldrig nåt

Hör mig darra på rösten när jag är med dig
Hör mig tänka högt
På allt som hänt

Orden som förklarar känslorna

Tänker på att det är så naturligt för mig
Att när jag känner nåt, tänker nåt, skriver jag ner det
Är det så för alla?
Eller har jag bara ett konstigt behov av att konkretisera?
(Är det ett ord?)
Kanske klarar inte min hjärna abstrakta tankar
Kanske behöver jag ord för att förstå vad jag känner

Ibland tänker jag att jag skulle vilja kunna skriva mer abstrakt
Men det lär aldrig hända
Jag lär aldrig lära mig det
För då försvinner grundsyftet

Kommunicerar med poddradio

Jag hörde en gång på radion om en kille som trodde sig få dolda budskap genom olika medier. Låttexter, tv-program, radio. Och ibland tror jag samma sak. Eller det kanske jag inte gör men gillar tanken. Som till exempel när jag skulle åka färja mot Klippan och i samma sekund som jag tänker det så yttras det ordet i min poddradio. Klippan alltså. Lurigt det där.

I väntan på något bättre

Solen lyser sådär härligt stark idag
Är så glad för att det är vår
Så glad för att februari känns så långt bort
Har processat det bra under mars

April är bara min
Tänker inte dela med mig som i januari
Har lagt för många timmar, dagar, veckor, och nu månader
På någon slags väntan på något
Kanske ingenting

Jag nådde liksom till molnen
Men knuffades ner
Ett trappsteg i taget
Släpper taget nu
Så vacker är inte himlen

Jag handlar andrahands-saker i alla fall

Jag var på översta våningen på Myrorna och skulle ta mig ner till kassorna. Jag ställde mig frågan "går den här trappan neråt?" och förvånades över min snurrighet. Och mitt i min förvåning ställde jag samma fråga en gång till, för jag skulle ner för ännu en trappa. Kände att mitt huvud inte var på topp.

Jag sa att jag kunde ta en påse att lägga det jag handlat i. Men butiksbiträdet tittade skuldbelagt på mig så jag la den nygamla boken i jackfickan och gick ut ur affären med skuldkänslor. Inte förstöra miljön, Lisa, sa hennes ögon. Men vad hon inte visste att jag är väldigt miljömedveten annars.

Om barndom och ensamheten

Började skriva en lång text om min barndom
Kände mig redo för det
Skriver om lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet
Utan att jag märkte det började tårarna rinna
Mycket märkligt

Kanske publicerar jag den här när den är färdig. Men det är också troligt att det inte blir av.

Har mycket kärlek att ge

Projicerar känslor
Hittar tillfälliga ersättare
Som vid det här laget gärna får bli långvariga

Liv Strömquist sa på radion häromdagen
Att människor kan bara tycka om sånt de sett innan
Typ
Därför röstar folk på Linda Bengtzing i Melodifestivalen
Därför letar jag substitut

Perspektiv

Ett bra ord
Perspektiv på livet
Som jag tappar hela tiden
Men plockar upp igen
Borde rama in en tavla med det ordet
Och hänga så att den syns
När jag tappar det

Ibland glömmer jag att livet inte bara är just nu
En söndagskväll
Jag gillar den här kvällen
Uppkrupen i sängen
Men min brist på perspektiv får mig att glömma det

Om vinterdepp i andra länder

Satt och skrev lite och råkade rimma. Det var inte alls meningen men just därför blev det rätt bra. Det blev så här:

De har väl andra problem där
Många av dem bor bland bomber och militär
De har inte tid att tänka på vår mörka misär

(Om två dagar firar jag våren genom att flytta till bästkusten)

Inte ens lite bi

Inte för att jag är så jävla queer
Men jag sätter i alla fall inte upp regler åt andra
Jag har lyssnat för intensivt på alla vettiga feminister
För att låta fördomsfulla åsikter vara

Kan inte låta bli att tjura åt gamla klyschor
Om manligt och kvinnligt
Förlåt för att jag blir sur
När samhället tar ett steg fram och två steg tillbaka

Det är som min vän sa
"Fan va omodern jag känner mig när jag erkänner
Att jag är så fruktansvärt straight
Inte ens lite bi"

Kan inte slappna av nu

Jag hatar söndagar men
Alla hatar söndagar och
Jag hatar måndagar
Jag hatar tisdagar
Hatar dem så jävla mycket
Kan inte slappna av då

Om jag dör

Om jag dör inom fyra år
Vill jag att Oskar Linnros låt 25 ska spelas på min begravning
För fy fan va skönt
Att aldrig bli tjugofem

Jag borde skriva en lista på mina önskningar
Ifall jag skulle dö
Det är inget jag planerar men man vet ju aldrig

Formulerar om samma ord hela tiden

Mina ord börjar bli utslitna
Som sagt
Men det är nåt med att skriva dem om och om igen
Som räddar mitt liv om och om igen
Som om jag får ut något av det
Som om jag förstår vad jag försöker formulera
Men jag fattar ingenting
Jag hatar att mitt liv är precis som titeln
I en gammal Håkan Hellström-låt
Som jag älskar
Mina ord börjar bli utslitna
Som sagt
Men det är nåt med att skriva dem om och om igen
Som räddar mitt liv om och om igen
Som om jag får ut något av det
Som om jag förstår vad jag försöker formulera
Men jag fattar ingenting

Jag hatar att mitt liv är precis som titeln
I en gammal Håkan Hellström-låt
Som jag älskar

Only after disaster can we be resurrected

Min all time favorite film är Fight Club
Utan den hade jag inte förstått nu att
It's only after we've lost everything that we're free to do anything

När livet är botten kan det bara bli bättre
Det blir bara bättre nu
Losing all hope was freedom
Men också jävligt jobbigt

"Jag tänker på Whitney"

Det är en olycksbådande temperatur. Man har ett tomtebloss i hjärnan. Man är helt jävla out of it. Hjärtat bara bankar mot revbenen. Det är som våld. Nej, kan man verkligen säga att det är som våld? OK, det är som våld.

/Liv Strömquist om Whitney Houston i boken Prins Charles känsla. Helt fantastiskt seriealbum, ska läsa den om och om igen.

Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt

Vad du vet så väl
Men inte gör något åt
Som om vi inte lärt oss nånting
Jag kan inte understryka det mer nu

Mitt liv låg på en fast och balanserad nivå innan jul
Men detta året har bara bjudit på toppar och dalar
Och jag vet att det är värt
Men det är också jävligt jobbigt nu
Att sitta fast i en håla alldeles ensam
Speciellt när ingen människa har tid för mig

Om att vara som folk är mest

En vän frågade i höstas om jag blivit människa ännu
För jag sa till honom i somras att jag skulle bli det
Jag sa att jag var en bit på vägen
Men jag fastnade nog där

Jag ska bli normal människa nu
Som jag sagt så många gånger innan
Jag gör ett riktigt försök nu
(Igen)

500

Detta är mitt 500:e inlägg
Vet inte vad jag ska göra av det
Det är inte mitt 500:e publicerade inlägg
Jag har en uppsjö av utkast
Men det är ändå nåt slags jubileum

Grattis till mig
Och att jag håller skrivandet och bloggen vid liv

Utvärderar januari

Bara minuter kvar av januari nu
Ska försöka tjata mindre om rastlöshet nu
Mindre om tristess
Försöker begränsa tjatet till en månad om året
Och nu är den snart slut

Fast januari har varit himla fin också
Så utvärderar jag den
Himla mycket upp och ner och
Det känns som den varat en evighet
(Visst är december långtlångt bort nu?)
Kanske blir februari lite likadan

Slutet av denna månad borde firas
För jag dör av tristess ikväll
Kom och hälsa på mig någon!?

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0