Var kall som en isbit för ensam är stark
Nytt år för längesen. Inviger det med den här gamle goa låten som liksom sammanfattar hela vintern...
Solen går upp och vintern tar slut
Det gick upp för mig nån gång innan jul
Att du har gått vidare och träffat nån annan
Ändå måste jag höra det gång efter annan
Att du inte är kär men att du hoppas och bli
Ett rationellt beslut nån gång innan jul
Jag förstod att nåt ändrats, ingen mer dramatik
För det är så tråkigt och trist utan dig.
Aldrig
Aldrig ska jag säga
“Aldrig mer igen”
Alltid ska jag fortsätta
För det är det som är livet
Jag kommer aldrig sluta
Även om det känns så ibland
Jag kommer aldrig tröttna
På bergochdalbana
Precis som i den där låten
“Leva livet tar livet av oss”
Men det är det som är meningen
Jag lever för döden
Alltid ska jag brinna
Aldrig ska jag försvagas
Hjärtat ger inte upp
Hjärnan ska hålla käften
Saknad utan hopp är vad som håller oss på halster
Och vi har trott på någonting men vi har kastat det på vägen
Jag kommer uppåt, jag kommer uppåt
Jag kommer uppåt, jag kommer uppåt
Jag kommer uppåt någon annan gång
Kom ihåg kom ihåg
Jag skulle kunna skriva ett helt inlägg om hur jag suttit och finslipat på texten här under i en vecka. Lagt till och tagit bort. Flyttat om ord på mobilen på vagnen hem från jobbet och letat efter de bästa orden. Men kanske kan texten tala för sig själv.
Mars skulle stanna men tiden gick
Det var som att vi visste att
Det är nåt fint på gång
På dansgolv i januari
Stod på spårvagsnhållplatsen och upprepade ditt namn
I mitt huvud
Kom ihåg kom ihåg
Mars skulle stanna men tiden gick
Låt april passera fort nu
Tiden går så långsamt när det är tråkigt men
I maj är det kanske vår på riktigt
Kom ihåg
Tiden går så långsamt när det är tråkigt men
I maj är det kanske vår på riktigt
Kom ihåg
Hästpojken i öronen på vägen hem
På spårvagnen varje kväll
Jag tänker på
Danska vägen ligger där den gör
Där skiner solen och jag ler när jag går
Kom ihåg
För jag är på andra sidan stan nu
Med flera länder emellan oss
Kom ihåg att
Inte glömma
På spårvagnen varje kväll
Jag tänker på
Danska vägen ligger där den gör
Där skiner solen och jag ler när jag går
Kom ihåg
För jag är på andra sidan stan nu
Med flera länder emellan oss
Kom ihåg att
Inte glömma
Du åker iväg men jag håller dig kvar
Här hos mig
Du är redan så nära
Jag går upp i tornet vi pekade på när solen gick upp
Jag går upp i tornet vi pekade på när solen gick upp
Kvinna vid havet som blivit till sten
Vi väntar tillsammans
Kom ihåg
Vi kan väl låtsas
Vi kan väl låtsas
Att allt vi gör är på riktigt
Snälla bara en gång till
Ta dig in i mina ådror
Pumpa i mitt blod och
Skjut mig upp i himlen
Jag vet att det vänder sen men
Du är den bästa kicken
Har alltid varit
Så snälla bara en gång till
Sen ska jag bli ren igen
Vi kan väl låtsas
Att vi är en film med lyckligt slut
Vi kan väl låtsas
Att febern aldrig kommer tillbaka
Bara för en stund
Sen kan du bli ren igen
Vi kan väl låtsas
Att vi aldrig har haft ont
Att extasen i oss kommer vara för evigt
Vi kan väl låtsas
Snälla bara en gång till
När ilskan är i vägen
Ibland är man så upptagen med
Sin ilska
Att rikta den åt närmsta håll
Att man inte ser vad man förlorar
Man kanske har blivit sviken förr
Man kanske har blivit sviken förr
För många gånger, jag vet
Vi känner ju varann
Vi vet vilka dyer vi varit i
Vi känner ju varann
Vi vet vilka dyer vi varit i
Jag önskar jag kunde hålla om dig
Säga "Allt är bra nu"
Men du har sprungit för långt bort
Du är vilse i skogen, jag hittar dig inte
Ditt hjärta är redan sönder
Och jag vet inte hur det ska bli helt igen
Ibland har man bara bestämt sig
Ibland har man bara bestämt sig
Jag gjorde likadant men ändrade mig sen
Tro mig, du måste, men du vill inte
Det är inte jag som måste tänka om
Mina sansade ord hjälper inte
Du förvandlar dem till ondska mot dig själv
Du har skapat en laddning som jag inte kan radera
Det här är inte min ilska och
Jag har aldrig velat göra dig ont
Men bränslet med allt gott som jag vill ge dig
Den har du tagit slut på
Ibland saknar man någon så mycket
Ibland saknar man någon så mycket
Att man låtsas som det regnar
Istället för att lösa upp knutarna
För man vet det innebär bara smärta
Man skjuter på problemen
Även om det bara gör saken värre
Människan är dum på det sättet
Och jag är så trött på relationer
Fastna i loopar, försöker skita i alltihopa
Jag skrev ner allting en gång
Och sen tänkte jag aldrig mer
Skrev jag då men det är inte sant
Jag tänker fortfarande men på samma saker
Jag kan inte förnya mig och därför
Orkar jag inte skriva det igen
Jag är trött på mina ord
Jag är trött på mina mönster
Ge mig nåt som skakar om
Ge mig nåt för mina synapser
De har loopat i åtta år
Är du fortfarande arg?
Hej du, det va' ju ett tag sen
Sexhundra dagar, men vem räknar precis
Sexhundra dagar, men vem räknar precis
Psyket
När jag ändå är inne på saknad
Det finns saker jag är glad för
Men inte önskar tillbaka
Och det händer så sällan så jag omfamnar känslan nu
Jag kanske inte ens menar det helt men
Jag kanske inte ens menar det helt men
Det är skönt att den bergochdalbanan inte är permanent
Och jag älskar ändå bergochdalbanor
Och jag älskar ändå bergochdalbanor
Jag trodde inte livet var något annat men
Det är något med honom
Det är något med honom
Och att vi är lika
Men han har all den där energin
Som jag kan vara glad för att jag inte har
För då hade jag varit precis som honom och
Det hade jag inte klarat
Det var den insikten jag fick nu
Det var den insikten jag fick nu
Som jag försökt formulera förut
Samma sak varje år
Och kommer försöka formulera igen, en annan gång
Och kanske mindre abstrakt
Den här stan som gör mig så hög, den här stan kan få mig så låg
Augusti gick så fort
Jävla augusti
Men du var väldigt fin i år
Jag saknar dig redan
Det är så mycket jag saknar nu
Det är så mycket jag saknar nu
Alla mina vårvänner
De flög som satelliter
Och jag ligger kvar på marken
Tittar upp och letar bland stjärnorna
Men ser inget för molnen som obemärkt drog in
Över staden
Hösten förra året
Hösten förra året
När vi stod där på Avenyn och jag trodde det skulle bli annorlunda
Men höstarna upprepar sig alltid
Och jag vågar inte säga
Hur mycket jag saknar dig
Stanna hos mig du behöver inte gå än
Den där båten
Klaustrofobiskt eller öde dansgolv
Ger alltid eftersmak
Jag sprang därifrån som vanligt men
Den här gången överlevde jag
Jag förstod inte hur det gick till
Jag förstod inte hur det gick till
Hur vi hamnade i parken och
Drömde drömmar om sommaren
Och jag vet inte nu
Du där med resväskan i handen
Du där med resväskan i handen
Säg mig
Vad vi tänker nu
För det känns som det alltid är samma sak
Men jag gillar det
Det är livet
I'll Lay My Monsters Down
Och jag vill så gärna skriva nåt här men det blir liksom aldrig av. Men så ser jag ett avsnitt Californication, och ja den går mer och mer utför för varje avsnitt, men det är det där med Hanks världsbild som får mig att återkomma hit. Bakom seriens alla överdrivna scener så finns två människor som älskar varandra mer än något annat. Och det är så jävla vackert att jag måste pausa och fundera över det en stund. Eftersom hans sätt att fly från Karen känns så verklighetstroget i denna absurda historia.
"Everything I write is either for her or about her, so I'm with her even when I'm not, in my writing."
That's very moving Hank.
"Everything I write is either for her or about her, so I'm with her even when I'm not, in my writing."
That's very moving Hank.
Nu är det maj
Det är måndag, jag är ledig för jag jobbade igår
Jag webbdesignar, färgar håret lila, lyssnar på podcast
Tar ett glas vin och flyttpackar
Om tre dagar lämnar jag Hisingen för Majorna
Och jag har en ny helt ny mobil (den gamlade förstördes på en Far & Son-spelning i Malmö)
När solen gått ner och balkongen blir för kall
När solen gått ner och balkongen blir för kall
Ska jag se Game of thrones i min säng
Och antagligen 30 Rock också
Kan inte alla bara sluta...
Köra bil överallt hela tiden
Äta kött varje dag
(kommer inte på fler punkter men det här var de viktiga)
Så att jag kan sitta utomhus aprilkvällar utan att frysa röven av mig
Så att jag kan sitta utomhus aprilkvällar utan att frysa röven av mig
Och så att mina barnbarn slipper detta kvasiväder och dessa pseudoårstider året om
Tack.
Tack.
Jag ville bara vara den jag är i dina ögon
När man letar efter orden men hittar inte
Och precis då hör man dem ur högtalarna
Anton Kristiansson vet vad jag menar
När man har rivit ner sitt liv för många gånger
Slutar man att bygga upp fasaderna igen
Och utan att ha tänkt igenom nått så slänger man sig ut igen
Med insidan på utsidan och väntar tills någon skjuter en
Den senaste tiden har jag varit långsam
Men ibland är jag för jävla snabb
När man har rivit ner sitt liv för många gånger
Slutar man att bygga upp fasaderna igen
Och utan att ha tänkt igenom nått så slänger man sig ut igen
Med insidan på utsidan och väntar tills någon skjuter en
Den senaste tiden har jag varit långsam
Men ibland är jag för jävla snabb
Det här kommer aldrig sluta jättebra
Även om slutet redan är här
Sedan sjunger jag låtar av Ensamhushåll
Kärlek är som själva satan
Sedan sjunger jag låtar av Ensamhushåll
Kärlek är som själva satan
Kärlek är åt helvete
Och om jag får se den igen ska jag köpa alla tunga vapen som finns
Och ge den en ond bråd död
